Upp och ner

Som en berg och dalbana, är ju så som livet är. Ibland mer upp och ibland mer ner, på senare tid har det dock känts som att jag väldigt ofta hamnar i en dal. Däremot ser jag det inte längre som ett lika stor problem som jag gjorde förut då jag ofta började söka orsaker till varför jag var nere, tankarna började spöka och ha sig. Nu ser jag det mer som en möjlighet till att bara vara och göra det jag känner för, kanske kommer jag på helt nya idéer eller skapar något. Allt blir så mycket lättare när jag slutar söka efter något som antagligen inte ens går att få reda på och istället bara accepterat att det är så här det är just nu.

Nej får ta och nöja mig med ett kort inlägg ikväll för nu måste kraxande kråkan ta och sova lite hoppas på att rösten hittat tillbaka till imorgon. Godnatt!

Your mind is not designed for decision making.....

//Linda